Bokslut.

Så. Med höstens nya set intågande roterar Standard, och med det har också detta projekt nått vägs ände.

 

En trave med Basic Lands, 30 boostrar plus ett fåtal promos och andra strökort som sipprat in under resans gång har resulterat i en Bundle Box formligen fullproppad med kort i hela skalan av spelbarhet: från det värdelösa sämsta till briljanta superkort. Sammantaget kan jag blicka över en maximalt spretig historia som i över ett år levererat mängder av mediokra lekar för Standard. 

Projektet har resulterat i många roliga timmar av spännande och utmanande lekbyggen, där den kraftiga begränsningen i utbud tvingat fram kreativiteten till max. Flertalet av korten i lådan har fått se spel i någon av årets Standard-turneringar, och även de kort som aldrig fick plats bland de åtråvärda 60 korten i leken har återkommande varit del i processen. Varenda kort har beaktats, kombinationer sökts och styrkorna vägts på finkalibrerad våg. Jag har inte haft utrymme att utan analys slentrianmässigt avvisa något endaste kort.  

På det sättet har det varit fantastiskt roligt att bygga lekar utifrån vad Richard Garfield, skaparen av Magic the Gathering för över 25 år sedan, såg framför sig. Att spelarna har en begränsad låda med kort, och gör det bästa av sin samling. Begränsningen har verkligen skapat många intressanta lekbyggen. 

Resultatmässigt har lekarna inte övertygat. Många har de matcher varit där jag inte haft en chans mot vässade Standardlekar hämtade direkt från topplistor på internet. Det har ibland varit tråkigt att möta helt övermäktiga lekar flera gånger på raken. Mot mer avslappnat motstånd har jag överlag haft roligare, eftersom det har varit jämnare matcher. Men visst har det varit roligt också att försöka stå upp mot vässade turneringslekar också, speciellt om motspelaren varit social och vänlig, och faktiskt ibland vinna något game här och där. 

Jag har som oftast varit långt ifrån chansen att vinna något av Promopaken som legat i potten. Med ett undantag, då jag ju knep en av priserboostrarna! 

Jag saknar tiden då alla fick någonting med sig hem, om så bara en halvdan foil uncommon. Det kändes som att det var mindre hets att vinna då, när priserna inte var lika märkvärdiga.

Nåja. dags att utse projektets bästa kort. Och även om flera kort räddat mig ur något specifikt knivigt tillfälle, så har de som står nominerade här alla konsekvent varit starka i de matcher de dykt upp (nära nog i alla fall).

Inte så konstigt kanske att alla nominerade är rara kort.

Först ett hedersutnämnande dock, och det går till Guild Globe. För många gånger har mina lekar varit så spretiga och spelat med för många färger för att jag inte haft kort nog att kunna spela med färre, och då har Guild Globe funnits där för att lappa ihop.

Pris till bästa kortet i sidobrädet går till Soul-Guide Lantern, som sällan såg spel, men som tack vare sin mångsidighet alltid hade plats i sidobrädet och mot specifika lekar eller strategier verkligen kunde sätta käppar i hjulet. Förutsatt att jag alltså drog och hann spela detta mitt enda exemplar innan motspelaren krossat mig vill säga. Men i alla fall, när alla stjärnor var i linje och jag fick ut kortet, då var det magiskt.

Pris till bästa 2-kortskombination går tveklöst till japanska Ral, Storm Conduit och Inescapable Blaze. Att från ingenstans göra 14 skada direkt på motståndaren, som dessutom inte kan kontras, det är bara så roligt. Det hände väl bara ett par gånger totalt att jag fick uppleva kombon, men när det hände, då var det fyrverkerier och trumpetfanfarer av mäktigaste slag på en och samma gång.

Och till projektets fem allra starkaste kort utser jag 5) Kaya's Wrath, 4 ) Sarkhan the Masterless, 3) Thief of Sanity, 2) Archon of Sun's Grace och bäst av alla (trumvirvel): 1) The Haunt of Hightower. Framförallt de tre sistnämnda, topp tre, har i de matcher de dragits och spelats och fått överleva lyckats ta över matcher helt på egen hand. Thief of Sanity drog nytta av att motståndarlekarna var fullproppade av superstarka kort, överlag långt starkare än korten i min egen lek. Roligaste sekvensen var när jag i en match mot en blå kontrollek i runda efter runda fullständigt låste ner motspelarens spel med hens egna Counterspell-kort. Archon of Sun's Grace och The Haunt of Hightower lyckades båda vända ett underläge till seger i dueller där de såg spel. Det är helt klart något speciellt med kombinationen Flying och Lifelink som gör att matcher som var jämna innan helt kan vända i ens egen favör. Att vampyren dessutom växer sig starkare och starkare ju mer tiden går är extra fin bonus.

Förstapris alltså till en grotesk vampyr från Ravnica. Men i ärlighetens namn, pris till alla mina kort, som tillsammans följt med mig på detta äventyr. Tack. 

Rödvita riddare... utan riddare.

Sist ut i detta projekt blir en riddarlek, nästa vecka roterar Standard och då blir korten i detta projekt inte längre legala. Så för sista Standard Showdown innan rotationen känns det inte mer än rätt att bygga något tematiskt från Throne of Eldraine. 

Med dubbla exemplar av Inspiring Veteran är det som upplagt för ett riddartema. Problemet är att jag nästan helt saknar rimliga riddarkort i övrigt, se nedan hela min brokiga kollektion riddare:    

Ganska uppenbart ganska snabbt att jag inte har tillräckligt med riddarkort för att skapa något vettigt av det där. Ett par av korten är spelbara i en rödvit aggressiv lek, men i övrigt alldeles för tunnsått. 

Så det får bli en rödvit aggrolek i största allmänhet istället, med bara ett litet sidospår av riddare. 

 Ett annat kompletterande sidospår blir förhäxelser och kort som ger extraeffekt av att bli just förhäxade. 

Manakurvan är extemt aggressiv, med toppen på 4 mana. Här är det vinna snabbt eller försvinna lika snabbt som gäller.

Nästan monoröd

Med allt smakfullt rött från de senaste boostrarna från Throne of Eldraine, känns det ganska givet att bygga en lek kring dessa:

Torbran, Thane of Red Fell gör sig rentav bäst i en monoröd lek, där varenda kort i hela leken är röd. Denna dvärgakung är dock det enda kort i hela min samling som helt tydligt trivs bäst i monorött. Ett tillskott av blått gör sannolikt gör leken klart bättre, även om det sker lite på bekostnad av Torbran. Denna gång tänker jag inte bygga en lek kring ett enda exemplar av ett enda kort. För samtidigt som det är roligt med tanken på monorött, så vill Irencrag Pyromancer ha en lek där jag drar många kort, och det kan jag bara göra genom att inkludera blått. Och inte minst är det roligt att ge Ral, Storm Conduit ännu en chans. 

Summa summarum blir det istället en blåröd lek med betoning på blixtar och besvärjelser, och många möjligheter att dra extrakort.

Golgari rymmer från graven

 En helt ny variant av Golgari (svartgrönt) får chans i veckans Standard Showdown.

Med vårens och sommarens tillskott av kort från världarna Theros och Eldraine har jag byggt ihop följande lek. Strategin är väldigt rak och enkel, och ligger nära sådant som gäller för lekar i Limited: en stor skara varelser för att slå ner motståndaren, och övriga besvärjelser som inte är varelser är sådant som på olika sätt mördar varelser.

En del varelser har som bonuseffekt att de fyller min grav något, vilket några andra varelser kan utnyttja för att rymma därifrån igen. Ingetdera av dessa två mekaniker är dock särskilt starka, jag har inte tillräckligt med kort för att effektivt bygga kring dessa mekaniker. Så de är bara extra krydda för den övergripande strategin. Dödsberöring (deathtouch) är frekvent förekommande för att, förhoppningsvis, mota motståndarens angripare tills jag hinner få fram mina stora varelser.

Helt ärligt är detta inte någon speciellt bra lek, det är en spretig samling kort som kanske passar i Limited  men knappast Standard. Men jag gillar svartgrön, och vill ge leken en chans, speciellt med tanke på alla nya kort som äntligen får se spel. Intressant nog är Golgaritemat Undergrowth helt frånvarande. Det är helt enkelt inte effektivt nog utifrån de kort jag har.

Blåvit Konstellation

Dags för blåvit konstellation att sättas på prov.

Utgångspunkt förtrollningar, förtrollningar och än fler förtrollningar. Sjutton stycken i hela leken faktiskt! Och såklart stjärnan själv, Archon of Sun's Grace att ta nytta av alla dessa förtrollningar.

Jag vet på förhand att oddsen att alls få fram mitt enda exemplar av nyckelkortet Archon of Sun's Grace är minimal, så jag fyller ut leken också med ett gäng andra skapliga varelser med synergier kring flygare eller hängivenhet (devotion) mot vitt.

Leken innehåller bara ett enda kort, Frogify, från de senaste boostrarna från Throne of Eldraine. Något som bara ytterligare betonar det jag redan konstaterat: enskilda boostrar tillför inte längre något till lekarna, för att vässa dem ytterligare behövts egentligen specifikt utvalda och handplockade kort. Så är dock inte förutsättningarna för detta projekt.

Nästa gång blir det en helt ny variant av grönsvart! Och sedan ska jag knåpa ihop något spännande med alla de fina röda korten från Throne of Eldraine!

Maximering!

Välkommen till ett nytt inlägg för Häxmästarens lilla låda. Om bara någon månad roterar Standard, vilket innebär att alla kort från Guilds of Ravnica, Ravnica Allegiance och War of the Spark försvinner från formatet. Med det tar också detta projekt slut. 

Jag har därför valt att skapa en fortsättning för alla korten i lådan även efter projektet. 
 

Jag ska låta kortsamlingen detta projekt få agera grund åt alla kommande Magic the Gathering projekt, oavsett format. I häxmästarens lilla låda har jag tillräckligt med kort för att bygga en sporadisk pauperlek eller en Commanderlek. Likaså har jag tillräckligt med kort för Winstondraft eller för att bygga nybörjarvänliga 30-kortslekar för när jag introducerar någon ny till spelet. Kort sagt har denna brokiga samling kort förutsättningar för att vara precis det stunden kräver. 

Min Magic the Gathering samling är därför komplett. Alla andra kort jag haft liggandes hemma är donerade. Ingenting är kvar. Det är en för mig mycket välkommen övning både i acceptans och sinnesro. Jag får vara nöjd med att jag fick de kort jag fick i mina paket, och den mycket tydliga fysiska begränsningen av lådans utrymme gör att jag inte kan skaffa några fler kort.

Av alla mina gamla kort räddade jag bara två kort, som jag tillför till min häxmästarlåda: Lotleth Giant och Glowspore Shaman.

 

Och genom att flytta bort alla plastfickor, marker och tokens i min lilla låda så maximerade jag utrymmet för fyra boosters Throne of Eldraine. De kan vara roliga att ha ändå för variationens skull: 

 

Rött fick sista ordet, sannerligen! Tre starka rara kort i rött (det fjärde rara kortet har ingen direkt spelbarhet, och kan snabbt passera). Jag ska definitivt försöka bygga någon lek kring alla dessa för någon av de återstående tillfällena innan rotationen. Trevligt också att jag fick ett av mina favoritkort från setet, det mycket tematiska Gingerbread Cabin :).

(som en anekdot kan nämnas att jag från samtliga 29 öppnade boostrar inte fick ett enda basic island! jag har dragit mängder av plains, varav även ett par glittriga foil, men inte en enda ö. Lustigt hur slumpen kan fördela sig!)

Naya (med bonusbooster)

Hej och välkomna! Jag börjar med ett litet bonusinlägg. Efter förra turneringen köpte jag helt spontant ett boosterpaket Theros, som med nöd och näppe kan pressas in i min egentligen redan överfulla spellåda. Håll till godo, projektets absolut sista korttillskott:

Ha! Den där Archon of Sun's Grace hade varit ett fint tillskott till förra lekens livgivartema. Karametra's Blessing är ett suveränt nyckelkort för en enchantmentlek som jag dock saknar övriga delar till, men kortet är ett gott stridstrick likafullt. Warden of the Chained är given för en rödgrön lek, något jag absolut tror jag hinner med att spela innan standardrotationen och projektets slut i september. Inspire Awe får vara med på ett hörn också, av medlidande, för aldrig i livet att jag betalar 4 mana för en så svag effekt! Kortet kommer aldrig få speltid, så håll till godo av din skärmtid här och tack ändå för att du försökte.

 --

 Dags så för nytt lekbygge till Standard Showdown. Idag blir det Naya (röd,grön,vit). 

I grunden är detta en rödgrön röra baserad på varelser i alla dess former, med gott om stora bestar i toppen av manakurvan. Ett litet inslag av riktigt starka vita varelser rundade av. Under vårens tillskott från Theros har jag fått en hel del förstärkningar sedan senast det begav sig. 

Spelidén är enkel. Trolla fram större bestar än motspelaren och trampa rakt igenom motspelarens försvar. Ett undertema är att ha varelser med styrka 4 eller mer, så jag försöker få med så många sådana som möjligt. Leken har också en hel del manafix för att garantera tillgången till vit mana. 

Orzhov + Heliod

Idag tog jag med Gud själv till duell i Standard Showdown. Guden Heliod, alltså, som jag har ett exemplar av. Runt honom bygger jag följande vitsvarta lek, med fokus på livgivande och hängivenhet till vitt.

Det svarta inslaget bjuder på ett par varelser och kompletterande handkontrollkort och mördarkort.

Korten nedan sammanfattar lekens huvudstrategi: att hålla ut och stabilisera för att till slut överväldiga med starka avslutare. Omen of the Sun ger tidigt extraliv och varelser som hindrar motståndaren från att tidigt komma igenom med för mycket skada. Halvbiffiga varelser som Basilica Bell-Haunt täcker upp andra vågen genom att ge än mer liv och dränera motståndaren på kvarvarande kort i hand. Nyckelkortet Heliod, Sun-Crowned fortsätter leverera liv och gör mina varelser större och större. Altar of the Pantheon är en fin tematisk kombo med nämnda gud, dessutom också med extraliv. Ett antal vita auror som låser ner motståndarens varelser (Luminous Bonds, Dreadful Apathy) ökar chansen för guden att materialiseras som varelse, och denna hängivenhet till vitt kan också Reverent Hoplite utnyttja maximalt. 

 

Starka planvandrare och varelser som Ugin, the Ineffable och The Haunt of Hightower är starka avslutare som kan ta över spel helt på egen hand.    

 

Som alltid är leken bräcklig i att jag i stort bara har något enstaka kort i varje kategori. Kombinationerna behöver en rejäl dos med tur för att leverera. Men potentialen finns där, om jag bara får riktigt fina gudahänder!

Rakdos II

Äntligen dags för Standard Showdown igen!

Det har varit ett par långa månaders väntan, men nu har Fantasia återigen dragit igång med Standard Showdown. Dags därför att testa min nya version av superaggressiv Rakdos (rödsvart). Med vinterns och vårens tillskott av paket från War of the Spark och Theros är mer än hälften av korten utbytta/uppgraderade sedan jag prövade Rakdos senast, och med det är också leken betydligt aggressivare. Brännkorten är billigare och effektivare. Varelserna snabbare och starkare. Hela leken har en betydligt lägre genomsnittlig manakostnad, och är därmed betydligt snabbare.

Motståndet var givetvis också uppgraderat, inte minst med nya kort från Ikoria. 

Låt mig gå igenom processen att bygga leken:

Leken i sin helhet: 

Sista anhalten på Theros (Booster 23-24)

April har anlänt, och med det är det dags att öppna de två sista boostrarna från Theros, tillika de två sista boostrarna i hela projektet. Nu är lådan verkligen full, sånär som på ett litet utrymme för något enstaka kort. Detta lämnas för möjligheten att vinna ytterligare någon promobooster på de månader som är kvar av projektet.

(och ja, den första boostern är redan öppnad. Jag började öppna paketet innan jag insåg att kameran inte var på).

I min allra sista booster nedstiger så självaste gudarna för att ansluta sig till min samling. I alla fall en av dem. Mäktigt! Och det är inte vilken gud som helst, jag är helt övertygad om att Heliod, Sun-Crowned har i särklass bäst synergier med mina övriga kort i kollektionen (inte minst med mina nya tilllskott Omen of the Sun och The Birth of Meletis).  

De tre guldkorten som också hittades i boostrarna är alla givna i sina respektive lekar. Inte helt säker på att jag får några nya tillfällen att spela just rödvitt igen med Hero of the Nyxborn, men jag har ju aldrig spelat renodlat grönvit, så Bronzehide Lion kommer få se spel. En 3/3 för 2 mana är onekligen svårslaget i fråga om effektivitet! 

Den grönsvarta lek jag spelade för ett tag sedan gav uttryckligen upp möjligheten att spela på gravhögen i brist på synergistiska kort, men nu med (bland annat) Acolyte of Affliction känner jag att jag äntligen har underlag för att testa den leken också.
 

Avslutningsvis vill jag ge lite ljus åt blått, som jag tycker levererade flera potentiella kort för lite olika typer av lekar (blågrön enchantments, exempelvis. En lek jag ännu inte testat).

Nu lämnar jag alltså Theros, och fäster blicken framåt mot att hinna spela så många av korten som möjligt. På grund av situationen ute i världen försvinner ett par Standard Showdown nu i april och maj, men det kommer förhoppningsvis en sommar, och då får jag se till att ta igen förlorad tid :)

Blåsvart övervakning (surveil)

Med utgångspunkt i att jag inom detta projekt inte får spela samma lek två gånger, börjar listan på valbara lekar onekligen tunnas ut. 

Men ännu har jag lekar jag ännu inte testat fullt ut. Till exempel blåsvart, med inslag av övervakning (surveil). Det är en lek jag har väntat i många månader på att få testa. Här kommer både en presentation av leken och en beskrivning hur det gick tidigare idag när jag spelade leken i veckans Standard Showdown.

I min kollektion har jag tre kort som gynnas av övervakning (surveil). Från Theros har jag i blått och svart två kort som kan dra nytta av en välfylld gravhög. Utifrån dessa kort blir den övergripande strategin att bygga upp solida försvarsmurar och långsamt nöta ner motspelaren genom att hen tvingas saka kort, dräneras på livspoäng och får sina varelser nerlåsta. Under tiden ska jag fylla på min gravhög och övervaka för effektivt kortdragande.
 

  
Som tur är har jag en hel del kort med övervakningsmekanik som passar in i lekens tema. Några riktigt bra, som Notion Rain. Övriga kort inte riktigt lika bbra, men kan ändå fylla en funktion i en långsam, defensiv kontrollek. I brist på bättre alternativ inkluderas också dessa. 

Mina båda exemplar av Thought Erasure är givna i leken, tillsammans med ytterligare några kontrollkort. De senare har visserligen inga synergier med övervakningen, men väl med det generella kontrolltemat.

Ingen Dimirlek (aka färgkombinationen blåsvart) är komplett utan en serie antimagi och mördarkort:

Bland varelserna har jag två kort (de till vänster i bilden) med fin synergi kring mitt enda exemplar av Disinformation Campaign, ytterligare två kort (de i mitten) som är starka bara av sig själva och på egen hand kan nöta ner en motspelare totalt, och tre kort (till höger) vars främsta styrka ligger i att kunna låsa ner motståndarens varelser från att göra effektiva anfall.

Leken avrundas med ett litet gäng billiga varelser, antingen med (indirekt) kortdragande eller dödsberöring (deathtouch), som kan avskräcka motspelaren för ett tag. I all ärlighet är dessa varelser mestadels bara utfyllnad, jag har inga höga förväntningar kring dem. Men vem vet, kanske kan de överraska?

Borås

Så var det då äntligen dags för den sista färgkombinationen, rödvitt, att göra entré i detta projekt. 

Problemet är att min pott är så grund att jag får ta mig an en något okonventionell kreation. Fokus för min lek blir därför inte snabbast möjliga lek (som Boros brukar luta åt), utan istället på starkast möjliga lek. Det innebär att ett gäng kort är ganska dyra i mana, men å andra sidan gör det att jag får en spelbar lek. 

 

Lekens grundstrategi blir att relativt snabbt slå in för så mycket skada som möjligt, men att förvänta mig att motspelaren oundvikligen stabiliserar och då istället försöka gå runt, över eller igenom motspelarens försvar i en enda stor avgörande attack.

På 1- och 2-mananivån har jag alltså valt ut de bästa och mest effektiva aggressiva varelserna, och strukit de varelser som inte håller måttet (med undantaget för mina båda exemplar av Impassioned Orator, dessa hade jag gärna ersatt med bättre aggressiva varelser, men jag har inga att tillgå).

På 3- och 4-mananivån har jag en stor hop med varelser som alla passar finfint i leken. Inte minst mina båda nya exemplar av Flummoxed Cyclops, med 4 kraft för 4 mana. Det är bland det starkaste jag har att tillgå.

 

 

Dessa kompletteras med ännu en handfull flygande varelser. Det är bland dessa kort jag hittar lekens bästa varelser (om än också dyraste), så jag får hoppas jag har tur att få dra, och spela, så många som möjligt av dessa i mina dueller. Då kan jag nog ha en chans. Det är ju bara att erkänna att leken inte är jättestark, men med lite tur i lottningen och än mer tur i matcherna tror jag faktiskt jag kan vinna några dueller. Och det är bra nog. 

 

Min armé av aggressiva varelser kompletterar jag med en uppsättning stödkort. Först ut ett par stridstrick, och i brist på bättre alternativ får mitt enda exemplar av Thrill of Possibility fungera som kompletterande kortdragarkort.

Vidare bidrar rött med hela min kollektion av billiga brännkort, och vitt utökar med en samling pacificeringskort, där nya Dreadful Apathy är extra bra genom möjligheten att skicka i exil. 

Leken avslutas med en kvartett möjliga "finishers": Sarkhan's Catharsis är en klassiker i detta projekt, för närhelst motspelaren lyckas stabilisera men med 5 eller färre liv i potten, Cosmotronic Wave också det en klassiker för att helt oväntat bryta låsta lägen i en enda massiv attack, och mina båda varelser Heroes of the Revel och Inspiring Unicorn inkluderas för att göra just den kosmiska vågen än mer överväldigande.

Sidobrädet innehåller inga märkvärdigheter. En samling kort mot artefakter och förtrollningar, några kort med livslänk och lite annat. Sagan om Elspeth Conquers Death får bo i sidobrädet för tillfället, jag tycker mig inte ha plats för ett dyrt 5-manakort, även om det både slår ut en av motspelarens varelser och skickar tillbaka en av mina från graven. Nå, vi får se, lite roligt är det såklart att testa de nya korten så kanske jag lägger in det i leken i alla fall.  

Theros (booster #21-22)

Första mars har anlänt, och med det en mycket efterlängtad öppning av två nya boosterpaket från Theros! Varsågoda:

Tja... vad ska jag säga? Det var väl inte världens mest spektakulära kort i dessa båda paket. Lite trist, faktiskt. Jag hade hoppats på lite mer i form av bomber. Men detta är ju också talande för att jag redan har så pass många kort i min pott, att enstaka paket inte längre tillför så väldans mycket. Mina lekar behöver numera snarare specifika kort för att toppas ytterligare, något som är hopplöst osannolikt att få från spridda boosterpaket. Ribban har höjts.

Men jag ska inte klaga. För helt öde var givetvis inte paketen. De båda rara korten passar rimligen fint i blå eller vita kontrollekar av lite olika format.Och roligt att en av dem var en saga!

Gladast är jag ändå för att paketen tillförde en serie tänkbara förstärkningar för rödvitt, den enda färgkombination jag ännu inte spelat en endaste gång i detta projekt. Därmed inte sagt att alla dessa kort platsar i en sådan lek, men de är i alla fall betänkliga i sammanhanget. Möjligen rentav att bägaren nu tippade över, så att det är dags för just rödvitt, Boros, inför nästa Standard Showdown.

 

Projektets två allra sista boostrar, också de från Theros, öppnas om en månad.

(ps. vill också nämna Altar of the Pantheon, jag ser det som ett helt klart potentiellt kort för framtida lekar byggda kring Hängivenhet (devotion). Jag får hålla ut en månad till förrän jag öppnar fler boostrar, men om det visar sig att jag har turen att dra någon gud eller halvgud i dessa två boostrar, då är altaret ett givet kort för den leken. )

Guld i fyra färger

Utgångspunkten för min lek denna gång är givetvis nya mytiska kortet jag vann härom senast, The Haunt of Hightower. Jag menar, hur kan jag inte skapa en lek kring denna galna vampyr, som har synergier med flera andra kort i min pott. Denna gång väljer jag att fokusera på temat livgivande. Jag kommer alldeles säkert inom kort göra en blåsvart Dimir lek också med något undertema att motståndaren sakar kort, också då är denna vampyr en given inkludering, men här och nu är det livgivande som är temat.

Vampyren uppbackas av en serie kort som antingen ger liv eller som spottar ut många varelser, så att jag kan svärma över motspelarens försvar. Premiär därmed också för Ugin, the Inefffable. Välkommen!

Dessa livgivande och varelseskapande kort kompletteras med ett antal mördarkort i olika varianter, för att på olika sätt slå ut motspelarens potentiella hot. 

 

Nästa steg en serie kortdragande och en serie kortkontroll, för att ytterligare stärka kontrollelementen och eliminera möjliga hot redan från motspelarens han.

Till en fyrfärgad kontrollek behövs givetvis hela min kollektion av manafixare och manarampare. Leken spelar 25 land. Genom ytterligare assistans från korten nedan tycker jag därför att jag borde få ihop manabasen, även om jag spelar fyrfärgat.

Jag rundar av leken med en liten selektion trivsamma flygare och ett par gillesmästare som kan använda allt överskott av mana jag kan förväntas bli sittande med i mina utdragna kontrolldueller. 

Manabasen är mest grön, och givetvis är varenda gillesport inkluderad för att öka oddsen att jag har tillgång till alla mina fyra färger närhelst jag behöver. 

Sidobrädet är inte mycket att orda om, som vanligt främst en kollektion kort som kan skicka i exil exceptionellt besvärliga förtrollningar, artefakter och gravhögskort. Plus givetvis ett gäng billiga neutraliseringskort som svar på hyperaggressiva lekar. 

Det känns som att leken har potential. Jag vet sedan tidigare försök att jag i min pott har ett ganska starkt inslag av livgivande och kontroll, blir intressant att se hur utfallet blir när jag på detta sätt "toppar laget" med långt fler rara och mytiskt rara kort än någonsin tidigare inom detta projekt.

Izzet

Inför morgondagens Standard Showdown går jag på ett lite annorlunda koncept. 

Jag återvänder nämligen till lek #4, blåröda Izzet med Ral, Storm Conduit. Skillnaden är att denna gång ska jag spela blixtrande besvärjelser rakt igenom!

Jämfört med förra gången jag spelade blårött har mer än hälften av korten bytts ut. Det har helt enkelt tillkommit så pass många relevanta kort, att det i allt väsentligt är en helt ny lek med nya mekaniker, även om färgkombinationen rödblå är bekant sedan tidigare.

Låt mig gå igenom ändringarna del för del, med början i de billigaste korten:

Ut åker de försumbara 1-mana korten och, givetvis, hela underavdelningen kring flash som jag tvingades ha med senast (på bilderna är korten utan plastficka de kort som åker ut, korten med plastficka klarar sig kvar). Kvar är brännkort, antimagi, kortdrag och effektiva varelser som själva kan ge kortdragande.

Nytillskott i kategorin 2-manakort är ett gäng varelser som ger kortselektion och besvärjelser som ytterligare förstärker mina pågående temata kring att antingen dra kort eller bränna varelser/ motspelare.Guild Globe går in som lekens enda artefakt och manafixare. Det bästa med det kortet är att det nästan är gratis ändå, det låter mig ju dra ett kort direkt när det kommer i spel.

Bland 3-manakorten fortsätter mitt tema kring att inkludera de kort som antingen bränner motspelare/varelser eller låter mig dra kort. Kort som däremot handlar om att fylla gravhögen åker ut, då de faktiskt kan hjälpa motspelaren (inte minst nu när vi är i Theros och gravhögen är ytterst relevant).

In i leken går ytterligare nytillskott som ger än mer kortdragande, antimagi som skickar i exil och såklart också en fågel av eld (Phoenix of Ash) jag bara måste testa, även om detta nog inte är riktigt helt rätt lek egentligen. 

Bland de dyrare korten behåller jag givetvis lekens starkaste kombination: Ral, Storm Conduit och Inescapable Blaze (för potentiellt totalt 14 ostoppbara brännskada helt från ingenstans). Crackling Drake, Sarkhan the Masterless och Murmuring Mystic har givna platser likaså. Ut åker än fler förhäxningskort med flash och andra menlösa varelser som helt enkelt inte platsar längre.

 

In istället med ännu en flygande eldfågel (Arclight Phoenix) och ett par varelser som formellt har synergier med blixtar och besvärjelser.

 

Den färdiga leken ser lite lustig ut, mer som en strut än en manakurva, men låt gå för det. Totalt har leken ett mer land än senast (25 istället för 24), men jag har så pass mycket sakande av kort att jag inte tror detta extra land kommer att vara någon belastning, snarare en tillgång med tanke på hur många manaintensiva kort jag har i leken.

En snabb titt på sidobrädet, som främst innehåller kort för att stävja snabba aggressiva lekar. Några nya kort här också, som kan plockas fram vid behov.

 

PS. För två veckor sedan vann jag en omgång mot självaste TO, turneringsorganisatören. För det fick jag i efterhand ett alldeles förträffligt finfint mytiskt kort med klar potential: